Känner mig lite nere, jag tänker på tiderna med mina vänner.
Hur kul vi hade speciellt så här års.
Och då tänker jag på mina vänner som inte missbrukar lr har missbrukat.
Jag känner att mitt liv har inte så stor glädje utan umgänget, jag menar.
Att kunna åka iväg till tumba och göra de man gjorde då.
Vi alla tjejer sitter och snackar skit :D Killarna spelar bandy .
Grillningarna, bara dt där att vara.
Känns som att jag knappt ser vädret mer än när jag går ut och tar en cigg på balkongen.
Det är som att livet blev så rutin helt plötsligt.
Visst rutiner är bra för mig, men jag behöver umgänget oxå :D
Känner mig så instängd och rastlös, dt händer liksom inget i livet/vardagen.
Känner mig inlåst av mig själv !
Och sen detta med att vi båda, anser jag behöver umgänge.
För man går ju in i väggen utan de.
Jag menar man kan ju en dag i veckan se till och träffa och umgås med Vänner !
Och sen är ju saken den, att jag vill ju inte gå ensam.
Jag vill ha med min älskling, jag är i ett förhållande för att jag vill ha någon att dela mitt liv med.
Dela allt med, men känns som att vi sitter i ett ekorrhjul och snurrar.
Då menar jag endast detta med att umgås med vänner tillsammans!
Allt annat är bra :D
Men jag vill dela umgänge med älskling oxå.
Några av mina bästa vänner har inte ens träffat Bullen, och vi har ju varit tillsammans snart 2 år.
Vill att dom ska träffa den jag lever med, och att bullen ska träffa dom vänner som betyder mkt för mig.
Jag ville bara få ut detta.
Jag har gråten i bröstet av detta.
Jag är en social person som inte får utlopp för min sociala "kompitens"
Och det gör ont i mig...
Jag älskar dig älskling.
Jag älskar er mina vänner.
Jag älskar min familj.
Och dessa bitar är ALLT i min vardag och mitt liv.
Peace!
Kommentarer
Trackback
-
Senaste inlägg
Kategorier
Arkiv
Länkar